KT:s målsättningar för regeringsprogrammet 

Det är KT:s uppgift att sköta kommunarbetsgivarnas intressebevakning och därför strävade KT efter att påverka det regeringsprogram som formades under våren. Påverkningsmetoderna var att föra fram de egna målsättningarna i offentligheten och i den politiska debatten, hålla olika möten och bakgrundssamtal särskilt i förhandlingarna om regeringsprogrammet samt turnén Ääni työlle som ordnades tillsammans med de andra arbetsmarknadscentralorganisationerna.  

De viktigaste målsättningarna i regeringsprogrammet presenterades för media i januari 2019. Viktigast är kravet att få sysselsättningsgraden att stiga till minst 75 procent. Av regeringens ekonomiska politik önskade man stabilitet för den kommunala och offentliga ekonomin. Den viktigaste åtgärden är kostnadsmässigt måttliga arbetsmarknadslösningar. 

En höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent skrevs in som ett mål i regeringsprogrammet, vilket välkomnades mycket ur kommunsektorns synvinkel. KT var också nöjd med att kommunernas roll som arrangör av sysselsättningstjänster fastställdes. 

KT lovade bära sitt ansvar till exempel för att förnya utkomstskyddet för arbetslösa och genomföra tillhörande arbetskraftspolitiska åtgärder. 

Socialskyddssystemet bör förnyas

I sina målsättningar för regeringsprogrammet ansåg KT även att det finländska socialskyddssystemet bör förnyas stegvis under den kommande regeringsperioden. Också där ingår en ökning av sysselsättningen som en röd tråd, men även främjande av individernas aktivitet exempelvis genom familjeledighetsreformen. 

I åtgärdsförslagen ingick dessutom att effektivisera användningen av lönesubvention och göra det möjligt för kommun- och landskapsarbetsgivare, att förbättra arbetskraftens rörlighet, göra en helhetsförnyelse av vuxenutbildningen och öka arbetskraftsinvandringen. 

Arbetslivslagstiftningen bör utvecklas

När regeringsprogrammet stod klart var KT beredd att påverka utvecklingen av arbetslivslagstiftningen. Detta omfattar en lång lista av betydande aspekter: bland annat familjeledighetsreformen, likalöneprogrammet, utvecklingsprogrammet för arbete och arbetshälsa samt kunskapsutveckling i arbetslivet. 

Arbetsmarknadssystemets strukturer för granskning

KT eftertraktade strukturella ändringar i arbetsmarknadssystemet. Vikten av att trygga arbetsfreden hade blivit aktuell i samband med de politiska arbetskonflikterna i slutet av 2018. Enligt KT behövde de föråldrade bestämmelserna om arbetsfred förnyas så att centrala lagstadgade offentliga funktioner liksom medborgarnas liv och hälsa samt gemensam och privat egendom skyddas i arbetskonfliktsituationer. Böterna som döms med anledning av olagliga arbetskonflikter behöver höjas.

KT fäste åter uppmärksamhet vid att kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift är fyra procentenheter högre än för privata arbetsgivare. En sänkning av den närmare nivån för den privata sektorn förbättrar kostnadskonkurrenskraften. Samtidigt bör privata och offentliga sektorns pensionslagstiftning sammanslås. 

Kommunernas uppgifter och kostnader ska inte ökas

KT tog även ställning till vård- och landskapsreformen som varit pågående genom att betona att kostnaderna som reformen orsakar kommunerna ska ersättas fullt ut. Även andra åtgärder ansågs vara nödvändiga. Till exempel kostnaderna för löneharmonisering ska begränsas med lagstiftning, och offentliga sektorns strukturreformer ska inte innefatta något särskilt uppsägningsskydd för personalen. 

I övrigt motsatte KT sig en ökning av behörighetskraven eller en utvidgning av dem till nya yrkesgrupper. Med nya normer ska man inte förminska gruppstorlekar eller skärpa personaldimensioneringar. 

Regeringsprogrammet kom ändå att omfatta flera tilläggsbelastningar för kommunsektorn samtidigt som den offentliga ekonomins hållbarhetsgap fortfarande är stort och situationen för den kommunala ekonomin är försvagad. Personaldimensioneringarna för småbarnspedagogiken, barnskyddet och äldreomsorgen samt en snabbare tillgång på vård vid hälsovårdscentralerna höjer kommunernas arbetskraftskostnader betydligt. På samma sätt inverkar höjningen av läropliktsåldern. 
För kommunarbetsgivarna var det viktigt att regeringen helt och hållet lovade kompensera kostnaderna för de åtgärder som ökade eller utvidgade kommunernas uppgifter och skyldigheter. 

KT förväntar sig resultat från trepartssamarbetet

När regeringsprogrammet blev klart var KT nöjd med att regeringen försäkrade att den kommer att samarbeta med arbetsmarknadsorganisationerna för att sammanjämka den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken. 

Ur kommunarbetsgivarnas synvinkel är målsättningen för samarbetet en stabil arbetsmarknad och en god sysselsättningsutveckling samt arbetsfred. 

Eftersom arbetsmarknadsorganisationerna och trepartsberedningen gavs mycket ansvar särskilt angående arbetslivslagstiftningen och befrämjandet av sysselsättningsmålet, anser KT att man också kan förvänta sig resultat av trepartssamarbetet.