I arbetet med vård- och landskapsreformen byggdes en grund för ett riksomfattande samarbete

I anslutning till beredningen av vård- och landskapsreformen erbjöd KT förändringsstöd åt landskapens HR-beredare bland annat i ärenden angående överföring och placering av personal, ledning av personalresurser, samarbetsförfarande och utveckling av lönesystemen.  

När regeringen avgick i mars inleddes en nedmontering av beredningen både i landskapen och nationellt. Inom det nya regeringsprogrammet beslutade man att fortsätta bereda vård- och landskapsreformen via de nuvarande organisationerna och genom utveckling av innehåll och tjänster. Beredningen av lagstiftningen fortsatte huvudsakligen under ledning av staten. Företrädare för KT utsågs ändå till personalsektionen, vars uppgift var att bereda lagstiftningen gällande personalen i reformen. Sektionen sammanträdde inte under hösten 2019. 

Soteliiderit stödjer strategisk personalledning

KT fick i början av året ESF-finansiering beviljat av social- och hälsovårdsministeriet för projektet Soteliiderit, med vilket man beslutade stödja alla social- och hälsovårdens arbetsgivares strategiska personalledning i stället för endast landskapens samt stödja social- och hälsovårdens arbetsgivarverksamhet i reformer. Vid sidan av strukturförändringarna har man ansett det vara viktigt att betona ledarskapets och personalens roller i genomförandet av reformer. Soteliiderit har gjort det möjligt att fortsätta behandla dessa teman i växelverkan mellan KT och regionernas representanter.  

Kommunerna och samkommunerna fortsatte under verksamhetsåret med att koncentrera sig på utveckling av sin egen verksamhet, eftersom social- och hälsovårdsministeriets finansieringsansökan som stöd för vård- och landskapsreformen startade först under 2020.  De preliminära beredningarna för att främja vård- och landskapsreformen avlöpte i slutet av året i samarbete med kommunerna och samkommunerna genom att varje regions utvecklingsbehov togs fram. 

Sammanjämkningen av finansieringen och servicebehoven har varit mer utmanande än tidigare och ändringar i servicenätet, utnyttjande av privata tjänster eller planer på att delvis outsourca samt minskning av personal och permittering har genomförts i en allt snabbare takt inom branschen.  

Samtidigt har utmaningarna gällande tillgången på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen utvidgats till att utöver läkare och vissa specialyrken även gälla vårdpersonal runtom i Finland. I nätverken inom branschen har man diskuterat det att färre unga än tidigare söker sig till branschens utbildningar samt alternativen gällande yrkespersonernas kompetens och utvecklande av karriärstigar. Dessa ämnen ingår även i branschens intressebevakning. Beredningen av lagstiftningen om dimensionering av vårdpersonal som regeringen förberett har också ökat oron över arbetskraftens tillräcklighet.