Intressebevakning inom EU

EU-ländernas medborgare valde i maj nya representanter till EU:s parlament för åren 2019–2024. Det nya parlamentet och kommissionen inledde sitt arbete i november. I juli blev Finland ordförandeland för EU Under Finlands ordförandeperiod förberedde man sig för Brexit och förhandlade om EU:s kommande budget. 

Utnyttjandet och utvecklandet av digital ekonomi och artificiell intelligens samt satsningar på medborgarnas kompetens utgjorde tyngdpunkterna för agendan om hållbar tillväxt under Finlands period.  

Påverkan på EU-nivå

Internationell intressebevakning i EU för kommunarbetsgivarnas räkning är KT:s uppgift. Bäst kan man påverka EU:s beslutsfattande i början av beredningen.

Intressebevakning på europeisk nivå erbjuder möjligheten att samla kommunarbetsgivarnas gemensamma intressebevakningsmål och bevaka intressen genom kontakt till kommissionen och Europaparlamentets medlemmar. Inom intressebevakningen är det viktigt att dra nytta av arbetsgivarsamarbetet på Europanivå och kontakten som därmed fås till beredningen i kommissionen. 

Många initiativ angående arbetsmarknaderna som EU tagit har under de senaste åren berört den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Initiativen påverkar även kommunarbetsgivarnas verksamhet i Finland om de verkställs. Under verksamhetsåret godkändes bland annat direktivet om balans i arbetslivet och arbetsvillkorsdirektivet.  

Organisationer och forum för arbetsgivarintressebevakning inom EU  

Arbetsmarknadsparternas dialog har blivit en del av Europeiska unionens förvaltningssätt. KT har representation i flertalet gemensamma arbetsgrupper inom EU samt inom intressebevakningen i Bryssel. Dessutom är KT med i ministeriernas centrala EU-beredningssektioner. 

KT är med i följande organisationer och forum för arbetsgivarintressebevakning på EU-nivå:

  • CEEP, European Centre of Employers and Enterprises Providing Public Service, intressebevakningsorganisation för arbetsgivare som erbjuder offentliga tjänster 

  • CEMR, Council of European Municipalities and Regions, de europeiska kommunförbundens takorganisation 

  • HOSPEEM, European Hospital and Healthcare Employers’ Association, intressebevakningsorganisation för arbetsgivare inom sjukhus- och hälsovårdsbranschen 

  • EFEE, The European Federation of Education Employers, intressebevakningsorganisation för arbetsgivare inom undervisningssektorn 

CEEP genomför ett omfattande arbetsprogram tillsammans med arbetsmarknadsparterna  

Inom EU behandlas kommunsektorns arbetsmarknadsärenden i kommunsektorns socialdialogkommitté. Via CEEP deltar KT i den sociala dialogen som täcker alla branscher.  

KT är medlem i CEEP:s Finlandssektion tillsammans med Statens arbetsmarknadsverk. Finlandssektionen har medlemskap i CEEP:s arbetssektion (SAB) samt i de ordinarie beslutsfattande organen. Finlandssektionen deltar aktivt i förhandlingarna angående digitalisering och förändringar i arbetslivet, kunnande, jämställdhet, familjeledigheter, arbetstider och andra saker som är viktiga ur Finlandssektionen synvinkel.

Finlandssektionen tog starkt ställning till initiativet om minimilön för medborgarna i EU

Den nya kommissionen som inledde sitt arbete i december fastställde att de framlägger ett initiativ om en minimilön för alla EU-medborgare som en del av det ekonomisk-politiska programmet. Innan initiativet hade nått ett skriftligt format reagerade många EU-länder, som inte har några bestämmelser om minimilön i lagstiftningen, starkt mot initiativet. Däribland Finland, Sverige, Danmark, Cypern, Österrike och Italien. I Finland avtalas minimilönerna huvudsakligen i arbets- och tjänstekollektivavtalen tillsammans med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.  

Ett gemensamt arbetsprogram 2019–2021

I socialdialogen förhandlar man om gemensamma linjedragningar och åtgärder. Med detta avses förhandlingar och gemensamma åtgärder mellan EU:s arbetsmarknadsparter. Inom socialdialogen har flera ramavtal upprättats. En del av dem har genom direktiv blivit en del av Finlands lagstiftning. Arbetsmarknadsparterna har förhandlat om ikraftträdandet av vissa ramavtal och de har till exempel beaktas inom kommunsektorn i kollektivavtalstexter eller förmedlats på något annat sätt. 

Teman och målsättningar för arbetsprogrammet 2019−2021: 

  1. Digitalisering: EU-arbetsmarknadsparternas mål är att upprätta ett ramavtal angående digitalisering. 

  2. Förbättring av arbetsmarknadernas och socialskyddssystemens funktionalitet: EU:s arbetsmarknadsparter har bildat en arbetsgrupp som ska överlägga hur arbetsmarknadernas och socialskyddssystemens funktionalitet kan förbättras. Under verksamhetsåret fokuserade man på unga som med risk för marginalisering och en aktiv arbetsmarknadspolitik. 

  3. Kunnande: EU:s arbetsmarknadsparter har startat ett projekt som ska stödja innovation, kompetensutveckling och utbildningsanordnande samt tillgång till utbildning. 

  4. Förebyggande av arbetets psykosociala belastning: Arbetsmarknadsparternas mål är att ge förslag på gemensamma åtgärder, med vilka man kan förebygga detta snabbt växande problem i arbetslivet. 

  5. Cirkulär ekonomi: Med ett gemensamt projekt utreds hur den cirkulära ekonomin inverkar på sysselsättningens tillväxt och ändrar arbetslivet.  

  6. Utveckling av beredskap till en bättre socialdialog: EU:s arbetsmarknadsparter fortsätter sina ansträngningar bland annat för att avtal som man upprättat tillsammans bättre ska verkställas i EU-länderna och att samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska bli bättre. 

CEMR:s arbetsgivargrupp påverkar kommissionens direktiv och rekommendationer angående arbetsmarknaderna

De europeiska kommunförbundens takorganisation CEMR:s arbetsgivargrupp påverkar och ger utlåtanden om förslag till direktiv och rekommendationer angående arbetslagstiftning, socialskydd och arbetslivet. CEMR företräder alla 28 EU-länders kommuner och regionala förbund. Som arbetsgivare sysselsätter medlemsförbunden cirka 20 miljoner löntagare. 

Under verksamhetsåret fortsatte Europeiska kommissionen aktivt beredningen och genomförandet av direktiv angående arbetsmarknaderna. CEMR följde aktivt med situationen och beredde ställningstaganden som företrädde kommunarbetsgivarnas synvinklar. Bland annat direktiven om öppna och förutsägbara arbetsförhållanden, lönejämställdhet och minimilön, balansering av arbete och privatliv samt arbetsgivarnas skyldigheter att skydda angivare av missbruk var under arbete. EU-ländernas olika situationer och arbetsmarknadspraxis bidrar till bildandet av gemensamma ställningstaganden. Under verksamhetsåret intensifierade särskilt Finland, Sverige, Danmark och Norge samarbetet sinsemellan.  

15 år av europeisk socialdialog 

År 2019 fyllde den europeiska kommunala socialdialogen 15 år. CEMR och EPSU (The European Federation of Public Service Unions) är de parter som tillsammans med kommissionen för socialdialogen och som bereder bland annat gemensamma rekommendationer i dialogen. Under 2019 uppdaterades rekommendationerna angående icke-diskriminering av invandrare och jämställdhet mellan könen inom kommunsektorn. 

Under året utvärderades samarbetet i socialdialogen genom de gemensamma rekommendationernas tidsenlighet och verkningarna av genomförandet. Socialdialogens framtid bygger på samarbete och nya samarbetsformer. 

Aktiv uppföljning av den ekonomiska politiken

CEMR:s och EPSU:s gemensamma projekt Localising European Semester för åren 2018–2020 framskred. Inom projektet följer man upp verkningarna på kommunsektorn och arbetsmarknaderna av den europeiska ekonomisk-politiska planeringsterminens slutsatser och rekommendationer, samt identifierar arbetsmarknadsparternas möjligheter att påverka planeringsterminen. Genomförandet av de landsvisa rekommendationerna som kommissionen utfärdar sker till 60–80 procent i kommunerna och regionerna. Under verksamhetsåret fördjupade man sig i praxis i Östeuropa och Sydeuropa genom att särskilt granska kommunsektorns arbetsmarknadsparters påverkningsmöjligheter.  

Under verksamhetsåret färdigställdes projektplanen ”European Dialogue, Local Solutions” för åren 2020–2022. I det nya projektet är målet att följa upp och värdera verkningarna på den lokala nivån av dialogen på Europanivå.  

HOSPEEM samlar arbetsgivarna inom den offentliga hälsovården 

HOSPEEM grundades 2005 för att tillvarata intressen hos arbetsgivarna inom den europeiska sjukhus- och hälsovårdsbranschen i frågor gällande arbetskraft och arbetsmarknadsrelationer. KT har varit medlem i HOSPEEM sedan 2009.  

Samarbetet mellan sjukhussektorns arbetsgivare HOSPEEM och EPSU, som representerar branschens arbetstagarorganisationer, har fortsatt inom ramen för socialdialogen som kommissionen godkänt. 

Delning av god praxis

HOSPEEM beredde under verksamhetsåret sjukhussektorns arbetsprogram för åren 2020–2022. Arbetsprogrammet godkändes i slutet av verksamhetsåret. Arbetsprogrammet innehåller målsättningar bland annat för arbetarskydd och arbetshälsa, kompetens, digitalisering och fortsättning i arbetet. Projektet är en fortsättning på i HOSPEEM:s och EPSU:s gemensamma projekt 2017–2018 ”Promoting effective recruitment and retention policies for health workers in the EU by ensuring access to CPD and healthy and safe workplaces supportive of patient safety and quality care”, med vilket man sökte effektiv praxis för rekrytering och engagerande av personal inom hälsovårdsbranschen. Inom projektet förde man fram sjukhusbranschens goda praxis för förebyggande av personalens belastning och för möjligheter till fortsatt arbete och livslångt lärande. 

EFEE sammanfogar olika arbetsgivare inom undervisningssektorn

EFEE företräder arbetsgivare inom undervisningssektorn på alla utbildningsnivåer. Aderton medlemsländer deltog i verksamheten. EFEE:s medlemmar från Finland är KT och EK:s Bildningsarbetsgivarna som har samarbetat intensivt kring gemensamma träffar och deras teman. 

EFEE ordnade tillsammans med ETUCE (the European Trade Union Committee for Education) tre ESSDE-träffar (European Sectoral Social Dialogue in Education) i Bryssel. På dessa möten inom socialdialogen behandlades bland annat modernisering av högskoleutbildning och forskning, skolornas digitalisering och inklusion samt verksamhetsmodeller för livslångt lärande. 

EFEE har deltagit i flera av kommissionens arbetsgrupper, deltagit i möten och konferenser gällande utbildning samt påverkat beslutsfattandet genom att ge utlåtanden. EFEE ordnade två allmänna sammanträden under året. Organisationens arbetsutskott sammanträdde totalt fyra gånger.