Lokala meningsskiljaktigheter gällande tolkning

Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter om tolkning eller tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtals bestämmelser förs lokala förhandlingar om dem mellan den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationens representanter.

I det kommunala huvudavtalet finns bestämmelser om förhandlingsförfarandet. Största delen av meningsskiljaktigheterna gällande arbets- och tjänstekollektivavtalsbestämmelser blir lösta på lokal nivå, vilket också är KT:s målsättning. 

Om man inte når enighet i de lokala förhandlingarna kan den lokala meningsskiljaktigheten angående tolkning föras till central förhandling och avgörande mellan KT och huvudavtalsorganisationerna.

121 begäranden om central förhandling

Under verksamhetsåret inkom 121 begäranden om central förhandling till KT. En central förhandling kan resultera i en enhällig lösning, en kompromiss från båda parterna eller den kan förbli oenig. En del av de centrala förhandlingarna omfattar mycket stora helheter och kräver mycket utredning. De centrala förhandlingarna kan vara anhängiga väldigt länge. Under de senaste åren har antalet centrala förhandlingar ökat. 

Om meningsskiljaktigheten inte löses via centrala förhandlingar, kan ärendet föras till arbetsdomstolen för avgörande. Under verksamhetsåret blev sammanlagt 17 ärenden anhängiga i arbetsdomstolen. 

Arbetsdomstolen gav följande betydande beslut gällande kommunsektorn: 

  • TT 2019:42: Arbetsdomstolen förkastade talan som ett flertal löntagarorganisationer tillsammans väckt, där man sökte ny tolkning gällande ändring av arbetsskiftsförteckningar. KT och organisationerna var av olika åsikt angående arbetsgivarens rätt att göra ändringar i förteckningarna. KT ansåg att arbetsgivaren av en grundad anledning kan ändra arbetsskiftsförteckningen samtidigt så att arbetstimmar ökas på ett ställe och minskas på ett annat ställe. Arbetsdomstolen ansåg att KT:s tolkning svarar bäst mot syftet med III kap. 30 § 2 mom. i AKTA.  Bestämmelser om detta finns i III kap. 28 § i AKTA 2018–2019. 

  • TT 2019:104: Tvisten handlade om huruvida byråarbetstid enligt III kap. 8 § i AKTA eller allmän arbetstid enligt 7 § ska tillämpas på avdelningssekreterare. Avdelningssekreterarna arbetade på hälsovårdscentralens sjukhusavdelning för patienter och på dem tillämpades allmän arbetstid. Arbetsdomstolen ansåg att avdelningssekreterararbetet som var föremål för tvisten huvudsakligen var ämbetsverks- och kontorsarbete. Den största delen av avdelningssekreterarens arbetstid gick till uppgifter som till sin natur och kvalitet hörde till byråarbetstid. Om innehållet i avdelningssekreterarens uppgift var likadan som i den givna domen skulle arbetstidsformen ändras till byråarbetstid från och med dagen för domens utfärdande. 

  • TT 2019:118: Avgörandet gäller lärare som sköter sin tjänst på deltid och deras skyldigheter till planerings- och fortbildningsdagar samt samplanering inom den ordinarie lönen. Enligt domen kan en lärare som sköter sin tjänst på deltid åläggas att delta i planerings- och fortbildningsdagar (arbetstid som bestäms enligt 14 § i UKTA del B) och i samplanering (6 § i UKTA del B bilaga 1 och 2 § i bilaga 2) endast i förhållande till deltidsprocenten (42 § i UKTA del A). 

​​​​​​​​​​​​​​

  • TT 2019:113: Tvisten handlade om inverkan av mottagande av faderskapserkännade på hälsovårdarnas uppgiftsrelaterade lön. Rådgivningshälsovårdare tilldelades som en ny uppgift att ta emot faderskapserkännanden, men arbetsgivaren hade inte höjt den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetsdomstolen ansåg att på de grunder som presenterats i fallet har kommunen med fog, baserat på II kap. 9 § 1 mom. och dess tillämpningsdirektiv samt 10 § i AKTA, kunnat komma till att svårighetsgraden i rådgivningshälsovårdarnas uppgifter inte har ändrats väsentligt och att det inte fanns någon grund för att höja den uppgiftsrelaterade lönen. 

Dessutom gav högsta domstolen bland annat följande förhandsbeslut:

  • HD 2019:66: Avgörandet gäller iakttagande av samarbetsskyldigheten enligt lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare. Enligt avgörandet borde staden ha genomfört samarbetsförhandlingar om minskning av arbetskraften redan innan fullmäktige beslutade om permittering. Staden som arbetsgivare hade försummat sin samarbetsskyldighet enligt lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare. Avgörandet har inverkan på beredningen av sparbeslut för kommunens budget.