Ny och ändrad lagstiftning

Under verksamhetsåret trädde en del lagändringar i kraft som har betydelse för kommunsektorns anställningsförhållanden. Under verksamhetsåret förberedde man sig även för den nya arbetstidslagen som skulle träda i kraft i början av följande år.

Förberedelse för den nya arbetstidslagens ikraftträdande 

Riksdagen godkände den nya arbetstidslagen i mars och den trädde i kraft i början av 2020. Enligt arbetstidslagens övergångsbestämmelse får arbetsgivaren tillämpa från lagen avvikande bestämmelser i kollektivavtal till slutet av kollektivavtalets giltighetstid. 

I kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal är bestämmelserna om arbetstid omfattande. Avtalsbestämmelserna om arbetstid i AKTA 2018–2019 iakttas till slutet av avtalsperioden 31.3.2020. 

Vissa bestämmelser i arbetstidslagen skulle ändå tillämpas i kommuner och samkommuner från början av 2020.  KT och huvudavtalsorganisationerna upprättade en gemensam promemoria om tillämpningen av dessa bestämmelser.  

Under verksamhetsåret bedömde avtalsparterna arbetstidslagens inverkan på de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen och förberedde uppdateringarna som behövdes i avtalen. 

Ändringar i semesterlagen

I april trädde ändringar i semesterlagen i kraft. Kommunsektorns avtalsparter förhandlade om de avtalsändringar i kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal som lagen förutsatte. 

Ändringar gällande vissa semesterbestämmelser avtalades i AKTA 2018–2019 och TIM-AKA 2018–2019. AKTA:s avtalsbestämmelser i semesterkapitlet tillämpas även på läkarnas avtal och tekniska sektorns avtal.  

Ändringarna gäller inverkan av arbetsoförmåga på längden av semestern som tjänsteinnehavare eller arbetstagare förtjänar och tiden när semester som flyttats på grund av arbetsoförmåga ges. 

De nya semesterbestämmelserna tillämpades på semester som införtjänades under semesterkvalifikationsåret som började den 1 april 2019 och semesterkvalifikationsåren därefter.

Den nya gymnasielagen beaktas i avtalsbestämmelserna

I början av augusti trädde en ny gymnasielag i kraft. Samtidigt trädde även anställningsvillkoren för speciallärare som arbetar i årsarbetstid i gymnasium i kraft. Detta påverkades i hög grad av den nya gymnasielagen. Under verksamhetsåret granskades den nya lagens verkningar på avtalsbestämmelserna i UKTA 2018–2019. Nödvändiga ändringar i avtalsbestämmelserna avser man göra under nästa avtalsomgång, när lagens inverkan på gymnasieundervisningen är bättre känd. 

De viktigaste lagändringarna träder i kraft först den 1 augusti 2021. Enligt den nya lagen ska en allt större del av undervisningen ske i samarbete mellan lärare i olika ämnen, varför olika undervisningsskyldigheter i olika ämnen inte längre nödvändigtvis alls är motiverade. 

Ändringar i lagen om kommunala tjänsteinnehavare 

I lagen om kommunala tjänsteinnehavare infördes två ändringar i början av 2019. Ändringarna gällde anställande av en långtidsarbetslös i ett tjänsteförhållande på viss tid och förlängning av prövotiden. Ändringarna var likadana som i arbetsavtalslagen som trädde i kraft i början av 2017. 

Enligt den nya bestämmelsen kan en långtidsarbetslös anställas i ett tjänsteförhållande på viss tid utan de grunder för visstidsanställning som föreskrivs i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, exempelvis vikariat. 

Den andra ändringen gällde en förlängning av prövotiden i de fall då tjänsteinnehavaren under prövotiden varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet. 

Återanställningstiden för en tjänsteinnehavare som sagts upp på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl förkortades inte. Den är fortfarande nio månader. 
Skyldighet att bolagisera företagshälsovården trädde i kraft 

I början av verksamhetsåret trädde 126 § i kommunallagen i kraft, enligt vilken kommunen har en skyldighet att bolagisera företagshälsovårdstjänsterna som erbjuds åt regionens företag när kommunen utöver lagstadgade förebyggande företagshälsovårdstjänster även erbjuder sjukvårdstjänster och fungerar i en konkurrenssituation på marknaden.

Bolagiseringsskyldigheten gäller inte företagshälsovårdstjänster som ordnas för kommunens egen personal. Dessa tjänster kan kommunen antingen ordna själv, tillsammans med andra arbetsgivare eller genom att köpa tjänster av en extern serviceproducent. 

Aktiveringsmodellen i bruk till slutet av året 

Inom arbetslöshetsskyddet togs en aktiveringsmodell i bruk i början av 2018, där den arbetslösa ska uppfylla ett så kallat aktiveringsvillkor. Uppfyllelsen av villkoret granskades var tredje månad. Om den arbetslösa inte uppfyllde aktiveringsvillkoret minskades hens arbetslöshetsersättning. 

Från början av april kunde man samla aktivitet genom den sysselsättningsstödjande verksamhet som kommunerna ordnar. Med en förordning utökade regeringen den grupp av aktörer, vars verksamhet godkändes som den typ av aktivitet som krävdes för aktiveringsmodellen om man deltog i den. 

Aktiveringsmodellen slopades från början av 2020. FPA och arbetslöshetskassorna följer inte längre upp aktiviteten hos mottagare av arbetslöshetsersättning och minskar inte heller på arbetslöshetsförmånen.