Kommunbranschen led av höstens politiska arbetstvister

Kommunerna och samkommunerna råkade hösten 2018 ut för flertalet politiska arbetstvister som löntagarorganisationerna genomförde. Stridsåtgärderna genomfördes i flera omgångar under september och oktober. Som metoder användes övertids- och skiftesbytesförbud samt strejker. 

De politiska stridsåtgärderna var oskäliga för kommunbranschen, eftersom de i själva verket riktade sig till landets regering. Förbunden motsatte sig regeringens proposition om att ändra uppsägningsskyddet i små företag. Lagen som bereddes rörde inte kommunbranschens arbetsplatser.

Förbundspolitik bakom aktionerna

KT ansåg på hösten 2018 att det var fråga om en självförstärkande förbundspolitisk spiral. Alla kommunbranschens förbund avgränsade inte funktioner där det är fråga om medborgarnas liv, hälsa och säkerhet att stå utanför arbetstvisten.

Inom kommunbranschen deltog medlemmar från Super, Tehy, Jyty, JHL, Talentia och Hälsovårdarförbundet i arbetstvisten. Personer som arbetar i tjänsteförhållande i kommuner och samkommuner kan enligt lagen inte delta i politiska arbetstvister.

Arbetstvistens inriktning på kommunbranschen var även oförståelig med tanke på att branschens arbetsplatser är trygga och stabila. Varken landets regering eller någon annan föreslog 2018 ändringar i uppsägningsgrunderna för stora arbetsgivare.

Kommunarbetsgivarna har ansvar för organiseringen av tjänster även i arbetstvistsituationer. Därför använde arbetsgivarna sin direktionsrätt för att trygga servicen och patientsäkerheten. Utredningen som gjordes efter att arbetstvisterna avslutats visade att de politiska strejkerna klart försvårade kommuninvånarnas liv.

Betydande skada för kommunbranschen

Enligt svaren som samlades in av kommunarbetsgivarna förorsakades den största skadan i kommunerna inom matservicen, bland annat i skolor och daghem. Av de svarande ansåg nästan 70 procent att de förorsakades mycket eller väldigt mycket skada.

Inom städfunktionerna upplevde nästan 60 procent av kommunarbetsgivarna väldigt mycket eller ganska mycket skada. Inom idrottsfunktionerna var talet ännu 40 procent, men inom fastighets- och kulturfunktioner mindre. En kommun blev helt utan städtjänster i daghem, simhallar och idrottsområden. Enligt kommunarbetsgivarens bedömning riskerade strejken kundernas hälsa och säkerhet.

Inom hälsovården var man tvungen att flytta några icke-brådskande operationer och andra åtgärder, men patientsäkerheten riskerades inte. Inom socialtjänsten var det svårt att få vikarier särskilt inom hemvården och tjänster för äldre. En del daghem måste stängas tidigare än normalt. Föräldrarna var också tvungna att vara flexibla med barnens hämtningstider.

Organisering av arbetsskift och vikariat under övertids- och skiftesbytesförbudet orsakade mycket extra arbete åt förmännen. Svårast var det att få vikarier för att sköta oförutsedda frånvaron såsom sjukdomsfall.
Flertalet kommunarbetsgivare berättade att framför allt den politiska strejken i oktober även tillspetsade atmosfären på arbetsplatserna.

Lagstiftning från den gamla världen

En politisk strejk riktar sig inte mot gällande kollektivavtal, men den bryter arbetsfreden och riskerar den lagstadgade tjänsteproduktionen inom kommunbranschen. Långa arbetstvister har ersatts med kortvariga strejker och övertids- och skiftesbytesförbud. Nya företeelser är även ”sorgestrejker” som baserar sig på något som arbetsgivaren gjort eller sagt och som gett upphov till upprörda känslor.

Arbetstvisträttigheterna stöder sig på arbetslivets grundlagar som är de äldsta delarna av Finlands lagstiftning. Kollektivavtalslagen härstammar från år 1946 och lagen om medling i arbetstvister från år 1962.

Ur KT:s synvinkel är dessa lagar föråldrade. När de stiftades var det finländska samhället och arbetsmarknadssystemet väldigt annorlunda jämfört med nu. Försöken att förnya systemet har under årens lopp ändå gått i stöpet. Det senaste stora försöket var 2013–2015, då arbetsmarknadsorganisationerna utvärderade arbetsfreds- och förhandlingssystemet i en gemensam arbetsgrupp utan att lyckas nå enighet.

KT:s viktigaste uppgift är upprätthållande av arbetsfred och tryggande av den kommunala tjänsteproduktionen i alla förhållanden, även under arbetstvister. Nuvarande förhandlingssystem ger fulla möjligheter för detta. Däremot kräver till exempel bestämmelserna om skyddsarbete förnyande. Numera står endast personer i tjänsteförhållande utanför strejk och är skyldiga att utföra skyddsarbete under arbetstvist.