Lokala meningsskiljaktigheter gällande tolkning

Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter om tolkning eller tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtals bestämmelser förs lokala förhandlingar om dem mellan den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationens representanter.

I det kommunala huvudavtalet finns bestämmelser om förhandlingsförfarandet. Största delen av meningsskiljaktigheterna gällande arbets- och tjänstekollektivavtalsbestämmelser blir lösta på lokal nivå, vilket också är KT:s målsättning om man inte når enighet i de lokala förhandlingarna kan den lokala meningsskiljaktigheten gällande tolkning föras till central förhandling och avgörande mellan KT och huvudavtalsorganisationerna.

103 begäranden om central förhandling

Under verksamhetsåret inkom 103 begäranden om central förhandling till KT. En central förhandling kan resultera i en enhällig lösning, en kompromiss från båda parterna eller den kan förbli oenig. En del av de centrala förhandlingarna omfattar mycket stora helheter och kräver mycket utredning. De centrala förhandlingarna kan vara anhängiga väldigt länge.

Om meningsskiljaktigheten inte löses via centrala förhandlingar, kan ärendet föras till arbetsdomstolen för avgörande. Under verksamhetsåret blev sammanlagt 15 ärenden anhängiga i arbetsdomstolen. Antalet ökade märkbart jämfört med året innan då två ärenden blev anhängiga i arbetsdomstolen.

Under verksamhetsåret gav arbetsdomstolen följande betydande beslut gällande kommunbranschen: 

  • Arbetsdomstolens beslut TT 2018:3: Arbetsdomstolen beslöt att arbetsgivarens beslut att inleda nya lärares anställningsförhållande och lönebetalning först från och med FBA-dagen är i enlighet med lönebestämmelserna i UKTA. Beslutet bekräftade att man inte med tjänstekollektivavtal kan avtala om begynnelsetidpunkten för ett anställningsförhållande. Kommunerna beslutar självständigt när anställningsförhållandena för deras personal börjar och detta gäller även undervisningspersonal.
  • Arbetsdomstolens beslut TT 2018:18: Arbetsgivaren hade betalat högre uppgiftsrelaterad lön åt vissa arbetstagare än åt andra arbetstagare som gjorde likadant arbete och hade samma eller högre svårighetsgrad på arbetet. Enligt arbetsdomstolens beslut har arbetsgivaren inte framfört en godtagbar grund, som baserar sig på arbetstagarnas uppgifter eller ställning, att betala olika stora uppgiftsrelaterade löner för samma uppgifter under en avsevärt lång tid efter den genomförda överlåtelsen av rörelse. Det fanns inte heller längre någon plan för harmonisering av löneskillnaderna.

Andra anmärkningsvärda domstolsbeslut 2018

Högsta domstolen gav bland annat följande förhandsbeslut:

  • Högsta domstolens förhandsbeslut HD 2018:10: Högsta domstolen beslöt att arbetet hörde till arbetstidslagens tillämpningsområde och de i talan krävda arbetstidsersättningarna föll inom tiden för väckande av talan i enlighet med 38 § i arbetstidslagen. Preskription av sådana krav, som grundar sig på bestämmelserna om arbetstid i arbetstidslagen, bedöms enligt arbetstidslagens bestämmelse om tid för väckande av talan och inte enligt arbetsavtalslagen 13 kap. 9 §.
  • Högsta domstolens förhandsbeslut HD 2018:40: Enligt motiveringarna som framkommer ur högsta domstolens beslut ansågs det att arbetstagaren var berättigad till lön för sjukdomstid från och med den första sjukledighetsperioden, men inte för tiden efter hans deltagande i arbetstvist. Arbetstvisten gällde arbete under skift vid sidan av den egna befattningen. Arbetstagaren hade varit på semester när arbetstvisten inleddes, varefter han omedelbart hade blivit sjukledig. Sjukledigheten började samma dag som arbetstagarens första arbetstur som omfattades av arbetstvisten. Efter sin första sjukledighet deltog arbetstagaren i arbetstvisten, varefter han igen var sjukledig under sina skift vid sidan av den egna befattningen.
  • Högsta domstolens förhandsbeslut HD 2018:57: Högsta domstolen beslöt att det fanns en grund i enlighet med arbetsavtalslagen för permitteringen. I en ekonomiskt svår situation hade företaget permitterat sina cirka 2 500 arbetstagare för en tid på 12 dagar. Under samma tid som spridda permitteringar verkställts har arbetstagare slutat sin anställning i företaget och i deras ställe har företaget anställt nya arbetstagare. Högsta domstolen ansåg att enligt de grunder som framkommer ur beslutet har företaget inte skäligen kunnat erbjuda detta arbete till de permitterade arbetstagarna.
  • Högsta domstolens förhandsbeslut HD 2018:64, 2018:65, 2018:66: Högsta domstolen gav i december tre förhandsbeslut gällande överlåtelse av rörelse. Högsta domstolen ansåg på basen av en helhetsbedömning av de fakta som beskriver affärsverksamheten och affären, var för sig, att enheterna som 1. idkat fritidsverksamhet, 2. producerat tjänster inom effektiverat serviceboende och 3. erbjudit hemvårdstjänster åt äldre hade förblivit så oförändrade att det i varje fall var fråga om överlåtelse av rörelse.  

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade bland annat följande:

  • Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2018:71: Syftet med bestämmelsen i 44 § 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare är att ge arbetsgivaren en möjlighet att korrigera fel i förfarandet som belastar det ursprungliga beslutet om uppsägning.  Tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande anses inte fortsätta efter den ursprungliga uppsägningstiden om det fanns materiella grunder för beslutet om uppsägning. Det att tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande av annat skäl skulle ha upphört före ett nytt beslut om uppsägning fattats var inte av betydelse för myndighetens möjlighet att fatta ett nytt uppsägningsbeslut med stöd av 44 § 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.
  • Högsta förvaltningsdomstolens annat beslut 5980, 19.12.2018: Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut var anställande av lärare tidsbestämt endast för tid med undervisning inte diskriminerande. Tidsbestämt tjänsteförhållandes upphörande i början av sommaravbrottet är inte i strid med principen om icke-diskriminering enligt Europeiska rådets ramavtal gällande visstidsanställning. I bestämmelsen om grunder för visstidsanställning enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare bestäms inte längden på visstidsanställningen, utan visstidsanställningens längd avgörs enligt behov.